Текст песни Hatschepsuts Tempel (Ulf Lundell) с переводом

Ljum natt, en svag vind

Stjärnor som en glittrande ström

Marschallerna fladdrar

Hon kommer ut genom dörrn

Hon står där vid poolen

Hennes man är kvar därinne i rummet

Där dom dansar långsamt, par om par

I röken, musiken och skratten

Sen börjar hon gå

Sakta, sakta längs kanten

Hon ser ner i det blå

Vattnet där hennes röda klänning

Vrider sej i spegeln

Som häver sej och sjunker, jag följer

Henne med blicken, känner stegen

Som om dom gick på min hud

På min själs membran

Månen över träden

Hon rör sej som en svan

På floden vid Hatchepsuts tempel

Jag sätter ner mitt glas

Så tyst jag kan

Jag har försökt radera ut hennes

Bild, hennes namn

Jag har gjort vad jag kunnat

För att hon skapats av tidens tand

Jag har gjort vad jag kunnat för att

Hon och allt vi hade tillsammans

Ska få begravas under sand

Nu står hon här framgrävd igen

Vackrare än nånsin förr, flammande som en eld

Efter så många år, efter så lång tid

Står hon där som den eviga elden ikväll

Våra blickar möts

Det är början på ingenting

Början på slutet, början på början igen

Hennes ögon gnistrar som en ring

Kvarglömd i Hatschepsuts tempel

Jag har inga ord för det längre

Dom faller till marken som stenar

Som vissna löv

Dom rasslar över golven i salarna

I Hatschepsuts tempel

Den här världen har alltid varit din

Så styr den från Deir-al-Bahri

Ta tillbaka allt jag stlit från dej

Och gör om den till nåt den aldrig varit

Jag är bara en hemlös pilgrim

På driven i en galleria

Du har floden i ditt blod nu

Och dina krafter har släppts fria

När solen går upp på andra sidan floden

Står ni där

Systern, älskarinnan

Krigaren och modern

Framför pelarna i Hatschepsuts tempel

Перевод песни Hatschepsuts Tempel