Текст песни Artonde kapitlet: Fortsätta Bränna Ner (Yersinia) с переводом

Den största tragedin

— den mest grava olyckan

— är att människan fortfarande söker finna ordning, rättvisa och lag

Där det icke finnas

Därigenom ödslas blott ej bara tid

Utan vi mödar oss fram som ovänner;

Förlorar oss i strider om detaljer i en teori vars själva passform sakna maka

(Dess dimensioner, likt en ritning för en dansare.)

Desperat håller vi oss fast

För utan dessa luntor och visa mäns akademiska bokstavsbarn

Tvingas vi hänge oss åt den faktiska malströmmen och den oro det skulle innebära

Oro och hopplöshet

Ty att annat än nycker styr vår färd är just vad hopps hullingar krokar sig vid

Med all styrka pekar vi på den minimala djurpark vi byggt upp som bevis

Men låt oss se

Mina slantar ligger fortfarande på att fördämningarna brister inom ett… två… tre

Ramarna böjs för insikten

Ur sprickorna väller rädsla

Storögt ser vi de envisa i perspektiv

Fastnar mellan hånskratt och apati

I skuggan av rötterna skymtar ögon, mellan fallen bark

Mörkret mellan stjärnorna pressar dig, ett viktat näts fall

Meningarna smälter samman, uppgivet rinner de av

Vem är världen värd, likgiltig och kal?

Vad finns annat att göra än att återgå till det lilla:

Att byta ut observatoriet mot ett mikroskop och återvända till vårt skådespels

dockskåp

För när det inte finns något kvar att bränna ner måste du sätta dig själv i

brand

Перевод песни Artonde kapitlet: Fortsätta Bränna Ner