Post-utekvällblues | 2017

Du log mot mig och jag såg nåt på din kind
En liten grop som var underbar
Så jag klättra' upp och la mig ner
Nu är jag fortfarande kvar här
Jag är kär
Ute brinner solen upp som ett krossat hem
Du har saker inom dig
Som jag vill ha inom mig
Jag siktar mot dina ögon
Dom är blå som jag är rädd
Träden bugar sig för mig på vägen hem
När jag cyklar ifrån sanningen
Jag pussade mot munnen
Men det blev kinden igen
Jag var blixten därifrån sen
I Paris såg jag en soluppgång
Den var vacker till tio-kronors-vin
Om jag spyr nu mår jag bättre sen
Den sanningen cyklar jag mot nu
Post-utekvällblues
Post-utekvällblues, baby
Post-utekvällblues
Post-utekvällblues

Ты улыбнулась мне, и я увидела что-то на твоей щеке,
Маленькую яму, которая была чудесной,
Так что я поднимаюсь и ложусь,
Теперь я все еще здесь.
Я влюблен,
Солнце сгорает, как разрушенный дом.
Внутри тебя есть вещи,
Которые я хочу внутри себя.
Я целюсь в твои глаза,
Они голубые, как я боюсь,
Деревья кланяются мне по дороге домой.
Когда я отошел от правды,
Я поцеловал свой рот.
Но это снова стало щекой.
Я был молнией оттуда с тех пор,
Как в Париже, я видел восход
Солнца, это было прекрасно для вина в десять крон,
Если меня сейчас стошнит, мне станет лучше позже.
Это правда, против которой я сейчас еду.
Пост-utekvällblues
Пост-открытый Блюз, детка
Post-utekvällblues
Post-utekvällblues